En skål blir till

Man börjar med att klyva en rå och så kvistfri trästock som möjligt i mitten av kärnan. (Kärnan behöver delas för att skålen inte ska spricka sönder.) Detta gör jag genom att placera yxor där jag vill att stocken ska klyvas och sedan slår jag på dem med en hammare. Eventuellt kan man sen behöva hugga lite med en yxa och/eller hyvla för att släta till den klyvna ytan.

Jag spikar fast en rund eller kvadratisk pappersmall i samma storlek som stockens bredd ovanpå barken. Stockhalvans plana sida vänder jag neråt för att kunna såga säkert utan att stocken vinglar.

Jag fäster en skruv i chucken för att kunna skruva fast svarvämnet och borrrar ett hål i mitten av varje svarvämne. Hålet ska vara lite mindre än skruven. Jag borrar på barksidan om jag vill svarva en skål med barkkant och på den släta sidan om jag vill svarva en skål med barkfri kant.

Små och mellanstora svarvämnen är sen klara för svarvning. Men stora svarvämnen behöver först huggas så runda och jämna som möjligt med en yxa. (Om stora tunga svarvämnen är för ojämnt centrerade så börjar svarven att skaka.)

Nu ska jag visa hur jag svarvar en helt vanlig skål utan barkkant. Jag börjar med att skruva fast svarvämnet.

Sen svarvar jag bort det mesta av barken och grovsvarvar formen på skålen med hjälp av en lite grövre svarvskölp.

Jag plansvarvar bottnen med en stor skålskölp.

Sen svarvar jag en klämfot med en liten skålskölp, för att kunna vända på skålen när jag ska svarva ur insidan.

Om jag vill ha en fot som hör till skålens form så svarvar jag en till lite större fot.

Jag finsvarvar sen utsidan på skålen tills jag är nöjd både med dess form och yta.

Sedan vänder jag på skålen och klämmer fast den i klämfoten.

Jag plansvarvar kanten och ser till att det inte finns några rester av kärnan kvar för att minska sprickrisken. Jag börjar också att svarva ur skålen en bit.

Sen bestämmer jag mig för hur tjock kant jag vill ha och finsvarvar den första biten.

Djupare ner i skålen och i bottnen använder jag en svarvkrok.

På större skålar än den här – där man inte når att känna kantens tjocklek hela vägen ner till bottnen kan man mäta tjockleken med en krumcirkel.

När kanten på skålen är jämntjock och ytan fin så är själva svarvningen klar.

Om skålen har tunna kanter och är kvistfri så skulle det kunna gå att torka den direkt i luften. Men för säkerhets skull, för att inte råka ut för oönskade sprickor brukar jag börja med att torka mina skålar i torrt svarvspån i några dagar. Det gäller att komma ihåg att röra runt i eller byta spån minst morgon och kväll för att inte fukten ska bli kvar närmast skålen och orsaka mögelfläckar!

När skålen blivit lite torrare fortsätter jag att torka den i papperskassar. Även här gäller det att byta ut fuktiga kassar mot torra morgon och kväll.

Den nysvarvade skålen som var helt cirkelrund har nu bytt form under torkningsprocessen och blivit oval.

Om jag lyckats med svarvningen behöver jag inte putsa skålen med sandpapper. Men jag brukar sätta fast skålen i svarven igen och polera skålens yta med en tvättsvamp för att få den lite blankare och mindre sträv.

Nu är det dags att ta bort klämfoten. Man kan exempelvis putsa bort den på ett putsband. Men det kan vara lite svårt att hålla skålen i exakt rätt läge, så att den blir både rak och plan.


Ett ännu bättre alternativ för att ta bort klämfoten kan vara att klämma fast skålen mot en liggunderlagsplatta och svarva bort den.

Då svarvar jag bort så mycket som möjligt och skär sedan bort det sista med en svarvmejsel. En fördel med att svarva bort klämfoten är att man kan svarva aningens djupare in mot mitten för att skålen ska stå extra stadigt.

Alternativt kan man putsa lite extra i mitten under skålen/skålens fot. Sedan skär jag in mina initialer med en getfot.

Till sist oljar jag skålen med linolja. När sedan oljan härdat ordentligt brukar jag även ytbehandla skålen med möbelvax (en blandning av linolja och bivax som jag tillverkar själv) för att få skålens yta ännu blankare och mjukare.